Usch, idag har varit riktig ont i magen dag på jobbet. Jag är ansvarig på jobbet för all bemanning på våra avdelningar, något som jag vanligtvis tycker är väldigt roligt och utmanande - men NU när vi knappt har någon att bemanna med så känns det inte så kul.. Undrar seriöst hur fort forskningen om kloning går fram - skulle man kunna fixa det på en vecka?!
Blir ju inte bättre av när man inser att många som sökt tjänster är riktiga SKOLPSKOTT! Det värsta är nog när personer man redan haft en gång på intervju och därefter tackat vänligt men bestämt nej till, söker en gång till! Jag har lust att säga "Ursäkta, men var jag otydlig på något sätt förra gången?!" Detta har nämligen hänt nu. En kille, J, var på intervju hos mig i våras inför sommaren - och efter den var jag väldigt tydlig med Tack, men nej tack. Personen, J, pratar med överdriven (falsk?!) stockholmsdialekt, kråmar sig som en 14 årig tjej fast han är ca 30, äääääääälskar att träna (säg det på stockholmska), fattar inte att på en intervju så är det inte han som ställer frågorna utan ger sina svar (hmm, ska kanske tipsa honom om Jeopardy för att komma i rätt stämning), tror nog själv att han egentligen skulle passa bäst som varuhuschef direkt och har en tendens att fullständigt och hela tiden komma ifrån ämnet. Denna gången funderar jag på att ge feedbacken: "ALDRIG I HELVETE!!! INTE ENS OM DU VAR DEN SISTA MÄNNISKAN PÅ JORDEN!" undrar om det skulle vara tydligt nog :)
Jag vet inte vad det är med sån där överdriven stockholmsdialekt som gör att vi på västkusten går igång på alla fyra. Troligtvis för att så fort vi hör det där omissigenkänneliga ljudet så tänker vi typ - rik, självupptagen och ser ner på andra. Är detta nåt vi föds med att göra?! Har stockholmska blivit substitut för oss istället för hundskall som hos stenåldersmänniskorna - alltså framkalla stark ångest?! För när J så mycket som öppnade munnen kände jag för att hoppa ut genom fönstret..
Ps. vill bara säga att det finns ett stort undantag, och det är barndomsvännen J:s sambo F - han är grym hur mycket stockholmare han än är :)
1 kommentar:
Hej, det är din snart urfattiga kompis här. Jag vill gärna jobba extra hos er. Har garanterat ingen stockholms dialekt, tränar aldrig, har inga ambitioner på att bli varuhuschef. Vill bara tjäna 1000 kr extra per månad så jag kan köpa hundmat till hundarna alt köpa godisdöskallar för pengar. You know where to find me om ni behöver någon som är van att handskas med puckon hela dagarna. kram!
Skicka en kommentar