fredag 26 december 2008

Så har Julen vart här igen! (aka= för mycket att hinna göra för att hinna blogga)


Så var julen över för den här gången. Lite ångest är det eftersom julen är min absoluta favorithögtid. Julafton får mig verkligen att känna mig som liten igen, allt är som vanligt förutom några saker.. På + sidan står:


  • Sambon F:s familj, lika viktiga som min egen, blod är INTE tjockare än vatten!

  • Alkohol, hade aldrig innan 23 fattat grejen med snaps på julbordet. Nu när jag äter sill, så har poletten trillat ner.

  • Att man har en "extra-familj" meaning M,D och lilla O samt Greven som känns lika underbart att träffa som sin riktiga. Texas holdem på juldagen är underskattat!

På - sidan finns å andra sidan:



  • Tomten, jag vet att han inte finns utan är en utklädd tonåring från Näset. Det tappar liksom all spänning oavsett lykta och mask.

  • Kalle Ankas Jul. Ja, det är tradition att titta och man vill så gärna se, men redan 5 min in i programmet inser man att man vet slutet och alla repliker fram tills dess.

  • Familjen /Familjer. Så många man fira med, men som inte går att få ihop på samma dag.

Det som kändes som en evinnerlig lång ledighet inför julen känns nu helt plötsligt helt fullbokat. Redan har 3 dagar gått och jag vet i princip vad som händer varje dag tills jag ska börja jobba igen. Samtidigt som julen verkligen är familjens högtid så kan jag bli avundsjuk på de vänner som faktiskt bara ses med släkten på själva julafton och sen har resten av tiden för sig själva att disponera. Att bara få beställa pizza och ligga i soffan :) Missförstå inte, jag VILL träffa min släkt under julen, det är bara det att när det är många familjer att träffa så blir det liksom inte så mycket tid kvar.. Och man känner sig alltid otillräcklig hur man än gör.


Imorgon är det iallafall firande med pappa. Ska bli jättemysigt för vi ska åka till hans nya "sommarställe" och fira jul. Även om det blir lite spartanskt så kommer det nog bli toppen! Har inte träffat pappa under juldagarna, men känns helt OK att ses nu istället för att flänga runt på 3 ställen på själva julafton. Och få ta en mysig promenad på kusten i Bohuslän tackar vi ju inte nej till :)


Julklapparna har varit riktigt toppen i år! Har verkligen fått mycket som jag önskade mig, inte bara i närheten utan precis det jag ville ha. Det är kul att få, även om jag tycker det är roligast att ge.


Nu är det natten. till och med för mig :) God Fortsättning alla rumpnissar och grådvärgar där ute, snart är det nyår - aka snart sommar igen!

måndag 8 december 2008

Man blir så trött!


Har precis avslutat en härligt 12 timmars dag på jobbet. Ibland undrar man hur vissa människor tänker. Så här: vi har just nu ett väldigt generöst erbjudande på jobbet. "För varje 1000 kr du handlar för så får du 100 kr att handla annat för. Pengarna sätts in på ett presentkort". Ganska tydligt kan man tycka, men icke! Hade idag en kund som skickades till mig av en kollega eftersom han var vansinnig över att han inte fick ta del av erbjudandet. Han skulle handla för totalt 495 kr och ville då få 10 % rabatt på köpet eftersom han ansåg att det var det erbjudandet sa. På hans kupong som han hade med sig så stod precis det jag tidigare skrev. Jag försökte lugnt och vänligt förklara för honom att han inte kunde utnyttja erbjudandet, dock blev han helt vansinnig och ansåg att det stod på ett vilseledande sätt. Han ville alltså 1. inte handla för 1000 kr och 2. han ville inte få pengarna insatta på ett presentkort utan få rabatt. När jag sa att så blir det inte så skulle han ändå stå kvar och tjata om hur otydligt det var. HUR TÄNKER MAN? Det kan ju liksom inte bli mera tydligt!!! Men som sagt, han var ju också lite %¤#*/? under ögonen...

Imorgon är det 12 timmar igen, då som jour - livet är underbart!

Ps. önskar att jag hade kunnat dra på mig t-shirten på bilden och sticka därifrån med seriefigursfart, med hastighets- och ljud effekter :)

söndag 7 december 2008

Tack J & F för en toppenhelg!


Har spenderat helgen på landet tillsammans med J och F från Uppsala. Vilken kanonhelg vi har haft! J är min äldsta barndomsvän, vi har känt varandra hela livet och lekte väldigt mycket när vi var små, men sen nästan inte alls på typ 10 år. Nu sen några år har vi kontakt igen och det är så himla kul! Vi har under senaste åren delat mycket tillsammans eftersom vi båda sitter i lite liknande situation med våra familjer som inte är helt enkelt alltid. Det har liksom varit lättare att prata med J än nån annan för hon är på samma plats, har känt mig hela livet och vet det mesta om mig och jag om henne. Vi vet om "varandras skit" och har varit ett bollplank för varandra som har varit ovärderligt för mig och även för henne tror jag.

Hennes kära sambo, F, är ett riktigt kap får jag säga (enda jobbiga blir att vi får hålla på och säga "min F" och "din F" hela tiden...). En kanonkille helt enkelt och de passar så bra ihop, nåt man verkligen unnar sina bästa vänner. Även om han är från STHLM... De ska snart flytta till rätt sida..

Sen är det ju inte så ofta som både jag och MIN F känner lika starkt för att umgås med alla människor. Ofta är det ju så att det är han som hänger med på att träffa nån av mina vänner eller tvärtom. Fast i detta fallet så känner alla fyra att det funkar så himla bra! Det är liksom lika viktigt för alla att vi ses och lika naturligt för alla att umgås. Bara att tacka sin lyckliga stjärna för att man har såna vänner!

Helgen har naturligtvis gått i "pensionärens tecken", eller om man vill "myshelg på landet". (F, inte min, är ju trots allt närmare 30 :) så en liten ursäkt har vi ju i alla fall). Vi har suttit vid brasan, ätit goda middagar, druckit gott vin, grillat korv ute, vart ute och åkt för att kolla på gårdar, spanat vid hägn efter både hjort och vildsvin, spelat på V75, spelat hederliga brädspel och pratat om livet i största allmänhet. Vi fick stå över det obligatoriska badandet i tunnan eftersom J inte var helt kry (tur att rödvin är riktig kuckelimuckmedicin). Längtar redan till januari då vi ska ses igen, då blir det hårdrock!

J & F - love you both as family!

Tack och hej från en lycklig tjej

måndag 1 december 2008

Då bidde de ingenting


Det blev inget radhus den här gången. Mäklaren hörde äntligen av sig idag och sa att de hade fått ett bud, lite högre än vårt, och då drog vi oss ur. Känns lite jobbigt faktiskt, eftersom det var så himla fint, men samtidigt ganska skönt. Allt pekar ju just nu på att marknaden kommer att gå ner ytterligare så det är faktiskt bara att hoppas, vänta och se! Ingen idé att hänga läpp :)

Har jobbat en härlig 12 timmars dag idag, men det har varit kul för det var ganska mycket att göra ändå, trots att det var en helt vanlig måndag. Ska vara i lekrummet imorgon några timmar, det är så kul! (oftast...) Barn säger verkligen helt underbara saker, som i deras värld verkar helt naturliga och de ser både förbannade och förnärmade ut när man inte fattar. "E du dum eller?!" ser de ut som :) Förra veckan när jag var där så var det en liten kille som hette William där, kanske 3 eller 4 år. Hans mamma hade sagt när hon lämnade honom att om han behövde kissa så skulle han dra ner byxorna och då var det bråttom. Precis, efter en stund så ser jag ju mycket riktigt William stå med byxorna nere, så jag älgar dit, sliter upp ungen och springer till toaletten och SÄTTER honom på toastolen. Då reser han sig upp direkt, tittar med en mördande blick och skriker "Vad gör du?! Tror du jag är tjej eller?!" Sen vänder han sig och STÅR upp och kissar. Jag visste inte riktigt om jag skulle skämmas eller gapskratta :)

Nu är det bädden, håll tummarna för D imorgon hos veterinären! Natti natti

söndag 30 november 2008

Landet runt och knocked up i tanken


Ja, ja. Landet runt är ytterligare ett trevligt program man kan spendera söndagsförmiddagarna med :) Då får man intressanta reportage och information om vad som hänt under veckan i vårt avlånga land... Kände att detta sätt var ett passande sätt att rapportera om veckan som gått då jag har varit ganska dålig på att blogga.

1. Husköpandet: det har inte hänt ett skit sen senast. Vi har inte hört nåt från mäklaren sen vi la vårt bud för 1 1/2 vecka sen. J-a skitbeteende av mäklaren är vad jag tycker! Det är ju liksom tvåochenhalvmiljon det handlar om, inget j-a schampoo! Det gör inte att mitt (sen tidigare inte särskilt höga) förtroende för denna yrkeskategori direkt ökar. Kommer nog oavsett hur det går tala om faktiskt vad jag tycker om det hela.

2. Världens finaste D: blir bättre och bättre varje dag i sitt ben och nu går vi lite längre promenader. Dock är jag nu helt införstådd med vad det innebär att ha en border collie som är understimulerad... Önskar jag kunde säga till henne att det är för hennes eget bästa, inte för jag tror att det hade hjälpt... Hon vet ju bäst som alltid, både om hennes och våra liv.. Sen har hon nu lite mer problem med öronen än tidigare, en del av örontippen har ramlat av idag. Känns inte helt normalt så nu ska vi till veterinären igen på torsdag. Som sagt, klippkort...

Veckan har annars varit riktigt mysig! Hade F:s kusin med fru och gulliga lilla M här på middag i torsdags, brunch på fredag med M, lilla O och höggravida M och sen fredag kväll i Töllsjö. Lördag kväll var det sen dags för babyshower för M, jättekul för hon blev verkligen överraskad! Det var VÄLDIGT MYCKET bäbisprat, både om mysiga saker och inte så trevliga... Kräks, kräkshanddukar, spricka, klippa upp, öppen x antal centimeter, vatten som går och vatten som sipprar, obeskrivlig smärta mm fast samtidigt alldeles underbart! Kände dock att min egen biologiska klocka (om jag har nån än) sattes på ett lååångt snoose.. Men jag känner mig faktiskt mentalt på smällen :)

Veckan som kommer är det jobb som vanligt, men nästa helg ska vi äntligen träffa J och F! Ska bli så himla mysigt! Tur att det snart är helg igen! Nu är pausen slut i Wallander...

söndag 23 november 2008

Helg med vänner, jobb och bussåkning


Japp, då var ytterligare en jobbhelg avklarad. Fast egentligen tycker jag inte det är så farligt att jobba helger, det är ju då det är mycket att göra och tempo - det är då det är kul! Har varit jour i helgen, inga större missöden förutom en hiss som stannade, lite bedrägerier som vanligt och annat tjafs, men ändå ganska lugnt. Fast det märks en grym skillnad nu jämfört med innan finanskrisen, det är betydligt lugnare och vi säljer inte lika bra...

Efter det att vi la budet i torsdags så har vi inte hört nåt, däremot så har vi sett på nätet att det är utlagt två nya visningar på huset. Vi tänker åka dit och sitta utanför i bilen bara för att se om det är nåt folk som kommer (de som ser oss kommer troligtvis polisanmäla oss för skumt beteende). Men nu kan vi ju läsa i varenda tidning att framtiden för bostadsmarknaden ser ut att fortsätta falla ganska rejält och därför kommer vi försöka vara iskalla, det kommer ju bra tider för oss som är köpare, hoppas vi i alla fall.

Igår var vi hemma hos fina vännerna M och J. M som i Mage skulle man kunna säga :) Hon e så vacker och har den där glöden som alla gravida verkar få naturligt, men som för oss andra är helt omöjlig att åstadkomma (inte ett solpuder i världen fixar det). Killarna spelade "Rock Star", de kände sig nog väldigt coola och manliga, men såg mest bajsnödiga ut.. Vi tjejer roade oss med det vi har MVG i :prata.. Supermysig kväll! Det är sånt man behöver i höstrusket. Lilla D tyckte det var toppen att äntligen få lämna lägenheten och komma ut på lite äventyr. Dock såg hon väldigt förvirrad ut när vi gick på bussen.. Det kan ju i och för sig bero på att jag och F betedde oss lite konstigt, vi är väl kanske inte superhaja på att åka kollektivt. (Vi var lite nervösa innan vi hittade våra gamla 100-kort eftersom jag har hört att man inte längre kan betala för resan utan i så fall måste SMS:a.. Herregud, vart e vi på väg?!) Men det gick bra, tur att det finns pedagogiska busschaufförer! Mycket märkliga människor alltså det finns, är det alltid så på bussar? Ett virrvarr av människor som tvingas ihop på liten yta och ska vara nära utan att umgås, mycket annorlunda... D hittade dock ett ungt par med en bebis som hon accepterade, hon satte sig på fötterna på dem :) Nu är det natten, sover hos mamma inatt efter toppenmiddag och obligatorisk Wallander. Natti!

torsdag 20 november 2008

Nu har det börjat!


Idag har vi lagt ett bud på radhuset!!! Det känns helt overkligt! Men samtidigt så himla naturligt. Vi var och kollade på två andra hus igår, det ena var ett totalt renoveringsobjekt - man fick ångest bara av att gå in... Det andra var ett helt underbart hus, precis ett sånt där Tomtenärfartillallabarnenhus som vi vill ha (ja, med plankgolv och flera öppna spisar) men det hade motorvägen som närmaste granne... Men det var ändå bra att vi kollade, det gjorde om inte annat att "vårt" hus nu känns såå rätt. Inte konstigt eller nervöst, utan bara härligt :)

Fast det är ju ett ganska underhållande rävspel som man ska spela, inte vara för ärlig, men ändå visa sitt intresse - dock bara lagom "egentligen bryr vi oss inte". Nästan som när man var 15 år och kär, men gjorde allt för att inte visa det... Svårflörtad är rätt ord för husköpande! Samtidigt gör ju mäklaren likadant fast från sitt håll och ibland undrar man om det verkligen finns nåt annat bud/nån annan köpare/nån realism i förhållande till hur världen ser ut just nu och vart den verkar vara på väg. Varför måste mäklare vara självgoda, nedlåtande och oärliga?! Jag tror att trevlig, förtroendeingivande och professionell skulle funka mycket bättre. Kan dessutom svära på att de är likadana mot säljarna. Typ "Sälj, svälj och gå vidare". Charmigt beteende..

Har idag träffat två kändisar på jobbet. Eller ja, för alla andra var det nog bara hon som är en kändis, Viveca Lärn - fast för mig var det definitivt han som var stjärnan, Sverre Sjölander! Sverre är professor i biologi, inriktning etologi och jag har varit på flera av hans föredrag - han är som en blandning av en lärare och en ståuppare. "Underhållning" borde stå på schemat istället för "Hur delfiner kommunicerar". Han frågade hur det gick med pluggandet... "Jättebra!" svarade jag, kanske aningen för snabbt.. (Har sett på Beck att det är så de vet om nån ljuger, svaret kommer för fort. Hoppas inte Sverre gillar Beck..) Vi "vanliga" människor reagerar ju alltid när vi ser en känd person, även om vi inte visar det. Frågan är hur DE känner sig när de är ute mitt ibland oss? "Oj, oj ,oj, här går jag runt och är känd bland alla de här vanliga människorna" eller "Varför beteer sig alla som idioter när jag kommer, jag är faktiskt bara människa!" Jag tror att Sverre och Vickan är väldigt vanliga kändisar, de hade sommarhus på Orust och det har ju inga superkändisar! Då är det Stroppan som gäller :)

Fortsatt mycket utmaningar på jobbet... I dessa tider gäller det att dra åt svångremmen ordentligt för att slippa komma till mer allvarliga åtgärder utan ta kontroll och behålla kontrollen över situationen. Dock är ekvationen: göra det så bra som möjligt för företaget och göra det så bra som möjligt för mina kollegor inte helt enkel... Det är ett pusslande, lite mörkande, lite fulspel samt väldig tydlighet som gäller. Min förhoppning är att kunna göra en någorlunda kompromiss som gör att alla överlever, men det ser inte ljust ut.. Fast vi har en strategi i alla fall och det känns väldigt bra, att jobba som ett team är nödvändigt i tuffa perioder.

Lilla D fortsätter att göra framsteg, hon e världens duktigaste! Nu har vi ökat promenaderna till ca 10 min per gång och kan nu gå "långpromenad" (förut kallade vi den "snabba kisserundan runt kvarteret"). Största delen av såret läker jättefint, det är bara ett par centimeter som är lite oroande men även det ser lite bättre ut för varje dag. Nu har hon förhoppningsvis ätit sista antibiotikatabletten, för det har varit en pärs de sista dagarna. Hon kniper igen munnen fortare än vi ens har hunnit säga köttbulle eller falukorv..

Nej, nu ska jag lägga mig och fantisera lite om hur vi skulle kunna inreda huset :) Man måste få drömma... (Bilden föreställer köket i "vårt" hus :))

tisdag 18 november 2008

Pirr i kroppen och snurr i knoppen


Idag har jag faktiskt pluggat, och blivit klar med del 2! Kändes jättebra, tills jag insåg att man skulle varit klar med del 6 nu... Ja, ja får ta och lägga i en extra växel, men sen tycker jag ju att det är ganska kul att plugga (känns skönt att nu kunna erkänna det öppet, när man var yngre var det nästan lika med socialt självmord att tycka om skolan och att läsa). Det är verkligen både kul och nyttigt, särskilt när man har djur, att läsa om hur deras utveckling har sett ut (fint ord: evolution) och vilka beteenden som djuret har samt vilken orsak och funktion beteendet har. Exempelvis har påfågelns uppvaktningsritual utvecklats från födosökande! Det ni :) (dagens mest oumbärliga fakta). Nu har jag ca 200 ord på min lista, det förklarar lite varför det tar ganska lång tid... En fråga på provet idag var "Hur många gener tror du styr/påverkar följande beteenden (1-4 gener):

A) hur väl tiken tar hand om sina valpar

B) hur mycket en hund gör motstånd när du håller fast den

C) hur duktig en hund är på att följa ett luktspår

D) hur lätt en hund skäller

Jätteenkelt, eller hur?! Jag fick hålla på ett tag kan jag säga, men lyckades tillslut. Dock är det en fantastisk fördel att få läsa nåt som verkligen intresserar mig, istället för typ "Metod och Statistik" som man var tvingad att läsa på högskolan, jag får fortfarande rysningar bara av orden..

På vårt husletande ligger läget så här just nu: vi tyckte nog allt om det där radhuset en aning mer än vad vi först trodde, så därför var vi på visning igår igen. Kunde nu ställa lite mer vettiga frågor, såna som vi faktiskt ville ha svar på. Den mäklaren vi har pratat med är jättebra, verkar ödmjuk och ärlig till skillnad från sina kollegor som uppfattas som värsta sortens bilskojare och hästhandlare. Vi har sagt att vi är intresserade och de ska ringa oss, känns så himla pirrigt! Fast vi är helt överens om att det är inte hur bra som helst till vilket pris som helst utan till en rimlig gräns som vi inte riktigt har bestämt ännu... Detta kom väldigt hastigt på och det känns ju som att köpa hus är inte riktigt ett sånt beslut som ska bygga på spontanitet - fast man måste ju våga lite ibland också, annars vinner man inget!

Har varit ute och sprungit idag igen, det känns riktigt bra att ha kommit igång! Orkar mycket längre än första gången och känner skillnaden. Men det kändes nästan för "manskahahusvagn" när F först bytte om när han kom hem och gav sig ut på en runda och när han kom tillbaka sprang jag iväg... Men, vi har faktiskt inte matchande träningskläder så kanske att vi klarar oss.

Nu ska jag åka och hämta lillasyster J som ska sova här för att kunna ta hand om D imorgon. F ligger på soffan och lyssnar på ljudbok, Stieg Larssons sista. Nu har han snart avverkat alla tre böckerna på ett år, första i Egypten när vi var på semester i vintras, andra under sommarsemestern och nu den tredje. Funderar på att ge honom första boken av Henning Mankells serie i julklapp - då har han nog sysselsättning tills han fyller 40 :)

måndag 17 november 2008

Man ska inte gå titta om man inte har bestämt sig... eller?!


Ja, jag vet att jag sa att det där radhuset inte var så jätteintressant... Fast det var ju INNAN vi hade sett det. Det var helt fantastiskt fint! Allt är renoverat och så j-a snyggt! Precis ett sånt där kök som vi vill ha, genomgående (typisk mäklarterm) vackra golv, fina färval (oops, en till term) och bra planlösning. Helt enkelt ganska perfekt för oss... Samtidigt är det ju lite som med när man funderar på att köpa hund - gå inte och titta på valpar innan du har bestämt dig för då är du fast! Sen är ju, inte helt oväntat, problemet: ekonomin. Är det verkligen rätt läge att köpa nånting nu eller ska man vänta ytterligare några månader ifall marknaden går ner ännu mer? "What goes up, must come down" är det inte så det heter. Men även om det just nu kallas köparens marknad så är det är ju liksom inte som att köpa en ny vinterjacka, det här är ju nåt riktigt! Kan faktiskt inte fatta att man blivit så stor att det är dags att gå på visningar. Ja, vi får fundera och vända och vrida på detta idag, hoppas man blir klokare av det.

Igår var vännerna S och A här och vi spelade vårt nya fina spel. Jag och S mot F och A. Vi behöver ju inte heller denna gång prata om vilka som fick pisk ;) Efter de hade gått kom lillasyster J förbi - på moppe - av lite olika anledningar... Mysig kväll med vänner är svårslaget!

Idag är (som vanligt) mysdag hemma med D, vi kollar på Animal Planet och slänger kanske nån blick i prospektet... Inte ofta, men då och då.. Framstegen fortsätter för D, även om det går långsamt. Nu börjar vi ana problemet med att hon känner sig bättre än vad hon egentligen är och inser hur understimulerad hon är... Vi kan sammanfatta det med att vi använder väldigt mycket matberikning just nu. Ska försöka fortsätta med mitt pluggande idag, hade känts gott att i alla fall bli klar med del 2 eftersom man egentligen ska vara klar med del 5 nu...

Återkommer imorgon med allt - är det ett luftslott eller på riktigt och tänk om rätt tid är nu?!

lördag 15 november 2008

Nu e jag sugen på att resa!


Idag har återigen varit en mysig hemmadag med D. Börjar liksom vänja mig vid att "bara vara hemma och inte göra nånting". Hade alltid smått panik förut om jag inte visste vad jag skulle göra en ledig dag, kände mig lat på nått sätt.. Men efter att nu varit hemma och VAH:at flera dagar (VårdAvHund) så börjar man komma in i lunken att det är OK att kolla på film kl 12 på dagen, faktiskt ganska befriande!

Sen har ju dagens stora uppgift varit att lyckas göra paté. A kom hit idag och hade med alla ingredienser och agerade som värsta Mat Tina eller Per Moberg i vårt lilla kök - och gott blev det! Kände mig lite märklig när jag stod och putsade kycklinglever mitt på blanka dagen (pensionärsuttryck) och med blod över hela diskbänken.. Hoppas inga grannar såg med tanke på vår nyvunna postkodkärlek.

Kvällen har varit lugn hemma men mycket lyckad. Först åt vi jättegod paté (surprise!) samt revbensspjäll, sen har F varit och inhandlat ett sällskapsspel idag - vi ägen nämligen inga... Vi har alltså spelat "När och Fjärran" i flera timmar. Mycket roligt spel som jag varmt kan rekommendera! Först var frustrationen total när DVD-skivan till spelet inte funkade i DVD-spelaren, men som tur är så har vi ju naturligtvis mer ÄN EN DVD-spelare :) Och med den andra så funkade det faktiskt. (vilket nog var tur för ICA MAXI:s kundtjänst - F är världens snällaste, men inte när saker inte funkar...) Så nu har vi både haft en toppenkväll och blivit lite mer allmänbildade, guuud så effektivt! Dock blev ju resbehovet inte bara latent utan seriös påträngande - vi MÅSTE åka bort i vinter! Tänkte ett tag på ideén att bara snurra på en jordglob, sätta ner fingret och där det pekar- dit åker vi. Fast sen kom jag på att jag helst inte vill hamna i Sibirien, mitt i havet, Stockholm mm. Så förslag mottages tacksamt. Vem som vann? Gissa :)

Imorgon ska vi kanske på visning av ett radhus på eftermiddagen. Är ärligt inte jätteintresserade, men det är ju ändå bra att kolla, om inte för att se vad man inte vill ha. Drömmen är ju fortfarande stor 20-tals villa med plankgolv och veranda, men som sambons mamma brukar säga "man måste ju börja nånstans". Nu är det dags för bädden, sov gott alla troll :)

fredag 14 november 2008


Idag har D varit hemma med farmor A, det betyder: Mycket mys, Mycket uppmärksamhet och Mycket god mat. Efter en häftig start hos veterinären i morse så sov fröken D djupt i flera timmar. Veterinären tyckte att hon går åt rätt håll, men att hon ändå skulle äta antibiotika i en vecka till eftersom hennes sår inte är helt ok. Toppen - ännu fler tabletter! Dock tyckte han det var väldigt positivt att hon visar vilja till att leka, det kan han säga som inte behöver stimulera henne...

Har sedan varit på jobbet såklart idag, otroligt egentligen att man tror att man ska hinna en massa saker på ett par timmar... Det tar alltid så mycket längre tid. Fast när man kan ha förmånen att vara ledig från sitt jobb i fyra dagar så ska man verkligen inte klaga.

Kära sambon ska åka och ta upp brygga imorgon på landet. Han börjar inse att hans fras " Åh, vad skönt att bara vara hemma i helgen!" faktiskt inte stämmer - han MÅSTE göra nånting för att inte bli rastlös, kanske även kommer till att tycka det är kul när jag föreslår att vi ska hitta på nåt :)

Imorgon ska jag lära mig att göra A:s paté, det är verkligen inte vilken paté som helst - tro mig - jag har hatat paté i alla år. Fast nu råkar det vara så att F:s mammas paté är fantastisk! Undrar om man får sjörbjugg av att äta det varje dag i veckan?! Om inte, så är jag upptagen de närmaste åren med att göra just paté... Dock har jag lyckats lista ut några ingredienser, och bara vid ordet kycklinglever så känner jag för att kräkas. Men det ska nog gå bra, framförallt känns det helt underbart att inte ha en helg som är helt fullbokad, det har varit lite för mycket så det senaste.. Återkommer naturligtvis imorgon med resultatet för min matlagningskompetens..

Tack och hej leverpastej

(PS. Min vän, vi som skulle höras idag gällande helgen - hur tycker vi att det går för oss?!)

torsdag 13 november 2008

Nu har jag börjat i alla fall...


Jag vet att jag kanske nämde igår att jag skulle plugga hela dagen... Det blev nästan så. Men det är otroligt hur lätt det är att hitta på ursäkter för att inte börja. Först var jag ju tvungen att gå ut med D, sen äta frukost, bara sätta mig en liten stund framför TV:n och vad ser jag då: Holiday börjar om 30 min! (Mycket bra film med bland annat Jude Law.. allså helt fantastisk) Då hinner jag ju inte börja läsa, lika bra att kolla nätet fram tills dess. Efter filmen skulle ju D ut igen såklart och sen var det ju dags för lunch. Helt plötsligt hade jag lyckats trolla bort halva dagen. MEN då satte jag mig faktiskt och öppnade boken. Sen pluggade jag duktigt i 4 timmar, hann läsa 18 sidor... Jag är i normala fall en "snabbläsare", men det är när jag läser normala böcker. Denna boken är inte normal, och dessutom på engelska, "The Ethology of Domestic Animals". Tack gode gud att jag vet en sida på nätet som lätt översätter ord till svenska, den användes flitigt! Här kommer några av de ord jag lärt mig idag (etologi är läran om djurs beteende):
  • farrowing = grisa
  • hatch = kläcka
  • innate = medfödd
  • overemphasized = överbetona
  • elicit = locka fram
  • perch = sittpinne
  • defecation = bajs
  • trait = karaktärsdrag
  • docile = läraktig
  • genomes = arvsmassa
  • nematode = trådmask
  • quail = vaktel
  • vertebrates = ryggradsdjur

Såna här ord finns verkligen i varannan mening, men jag känner ju att jag nu är bättre rustad för livet när jag kan dem - hur klarade jag mig innan?!

Imorgon är det besök hos veterinären med D, undrar om man snart kan få klippkort hos veterinären?

(PS. Den fantastiska sidan är http://www.tyda.se/)

onsdag 12 november 2008

För idag är det heller ingen vanlig dag!


GRATTIS GRATTIS GRATTIS till världens bästa pojkvän som fyller år idag! Hela 27 år blir min älskling, men det vill han helst inte höra talas så mycket om... Han har lite åldersnoja... Konstigt egentligen, för han älskar ju att vara pensionär. Och nu har vi dessutom nått det ultimata pensionärsstadiet - vi har gått med i Postkodlotteriet! Känner mig redan som en helt ny människa och har en starkare tillhörighet till våra grannar. Ärligt talat, undrar om det finns nån mer i hela Sverige som är 1. under 60 år och 2. bor i en tätort som är med i Postkodlotteriet? Nu kan jag inte påstå att jag följer programmet slaviskt, men har ändå sett det några gånger och jag har ALDRIG sett att några som vi vinner! De som kammar hem pengarna är alltid gamla, bor i nån håla som ingen har hört talas om och har förmodligen inga speglar hemma... Men nu är vi med i alla fall - se upp Kim och Rickard - here we come!

Både pretchenter och traditionell kaffe och tårta har vi såklart haft idag, men bara med närmsta släkten och vännerna. Blir bäst för fina D så. Hon gör framsteg varje dag, nu stödjer hon bättre på sitt ben, ligger även och vilar på den sidan och försöker döda sina leksaker :) Allt ser vi som mycket goda tecken på att hon är på rätt väg. På fredag ska vi på återbesök till veterinären, hoppas verkligen allt är så bra som vi tror och hoppas att hon snart slipper att ha tratten - både för D:s skull och min sömn..

Imorgon är det min tur att vara hemma med henne, ska faktiskt vara duktig och plugga hela dagen. Kan ju behövas eftersom kursen hållt på sen början av september och jag inte har öppnat boken ännu... Det går nog bra, har fått tips om en sida på nätet som översätter ord från engelska till svenska, den lär behövas.. Sen tror jag allt att det får bli lite välförtjänat mys med D som paus:)

(PS. jag hade naturligtvis tänkt göra som på bilden, men jag har lite problem med öronen...)

tisdag 11 november 2008

Fars dag på en tisdag - galen dag!


Firar just nu Fars Dag med pappa A, lillebror A och sambo F. Kvällen har mest bestått av:


  • Prata om båtar

  • Hur många båtmodeller finns det?

  • Vilka båtar kan vi vara intresserade av att köpa?

  • Vilka båtar är vi inte intresserade av att köpa?

  • Hur många båtar finns det på Blocket?

  • Hur många båtar finns det I HELA J-A VÄRLDEN?!

Är väldigt trött på båtar just nu... Var som en befrielse när lillebror frågade om han fick titta i en hundbok, äntligen ett INTRESSANT samtalsämne! Han bad mig att lista 5 hundraser som skulle passa honom, vilket är hur lätt som helst! Önskar att det hade varit lika lätt när jag skulle köpa bil, då litar man ju på de MANLIGA i sin närhet (Förlåt H, och dig såklart), kunde nån ge mig ett vettigt förslag - NEJ! Alla gav bara sin EGEN bilmodell som förslag... Dvs. helt värdelösa förslag.


Annars väldigt mysig kväll :) Har mest suttit och sagt fåniga kommentarer med lillebror, vi tycker exakt samma saker är roligt, typ: Varför vill aldrig kärringar över 60 år vara med på kurragömma - det är inte en jävel som vill hitta dem! Annars är Morgan Pålsson citat mycket populära eller Roland i Torsk på Tallin... Min lillebror är så jävla jobbig ibland, men den roligste jag känner också.


Imorgon fyller älskling år! Då blir det mys med hela släkten...


Nej nu är klockan över halv tio och alltså dags att ta tempen på D och F... Fram med olivoljan :)


Over and shout...


(med tanke på bilden älskling så får du sätta fart! Du har ju redan tofflorna, hudkrämen och äter oss ur gården :))

söndag 9 november 2008

För idag är det ingen vanlig dag!


Idag fyllde bästa vännen S år! Så härligt, vi två är nog de enda på planeten som uppskattar våra födelsedagar så mycket som man borde. Dvs. med sång, mat, dryck och paketeter :) Tyvärr fick min finaste vän uppleva att känna sig som Agnes i Fucking Åmål igår när hon skulle firas, att man aldrig kan lämna över ansvaret! Hur svårt ska det vara att S FAKTISKT FYLLER ÅR OCH DÅ ÄR DET DE VIKTIGASTE PÅ HELA KVÄLLEN?! Men inte ens det kunde de klara... Min fina vän fick både uppleva missförstånd och besvikelse, så ska det inte vara på ens födelsedag!!

Ikväll har vi iallafall haft det toppen! Känner mig så lyckligt lottad att jag har nån vän som verkligen ser mig som SIN BÄSTA VÄN oavsett pojkvän eller sambo... Betyder så mycket! Förstår mer och mer att det med ålder (eller kanske naivitet) blir tydligt vilka som verkligen är ens vänner, oavsett vad eller vilket.. Jag och S har verkligen inte haft det lätt alltid i vår vänskap, men vi har alltid varit måna om varandra och velat hitta en lösning. Vi har varit ovänner, tyckt olika och prioriterat olika saker, MEN har ändå alltid varit tydliga i var vi står gentemot varandra. Tyvärr känns det inte så med alla sina vänner... Känns ibland som begreppet "vän" är uttjatat och kanske inte betyder så mycket. Vill alltid försöka ge det jag har lovat av mig själv och av min tid, hinner inte alltid - men hoppas att jag inte gör nån besviken.. För mig betyder det nog mest iallafall, att finnas där - i goda tider och i sämre tider.. Inser med tiden att alla inte ser det så..

Nej, tacka vet jag vänner som finns där. Hörde en tjej på jobbet säga idag: " Min bästa vän är min pojkvän" - jag fattar vad hon menar, för det finns vissa saker som man bara delar med sin partner.. Men jag hoppas, verkligen, att hon har riktiga bästa vänner också. Såna växer inte på träd och såna måste man vara rädd om! De vännerna ska man aldrig ta för givet, för när som helst kan det vara över.. Nu blev det allvarligt och jag vill bara säga på fedelsedan - S, jag älskar dig för att du alltid är min vän främst, oavsett vad. Trodde nog ett tag att det fanns många som du - jag hade fel... Älskar dig alltid

Hellre en dårfink än en dönick


Första stora bakslaget med D har kommit, och allt är mitt eget fel. D hatar verkligen att ha på sig tratten, hon vill inte lägga sig och kommer inte till ro. Natten till lördag höll vi på i 3 timmar. När klockan var halv fyra var jag så trött att jag grät. Så tillsist så struntade jag i den j-a tratten och vi la oss på golvet. På lördag morgon såg vi att D hade varit på såret och lyckats få upp nästan alla stygn... Åkte direkt in till veterinären, men hon sa att det förmodligen går bra ändå eftersom såret höll ihop bra. Så de bara tvättade rent och sa till oss att hålla noga koll på såret så att det ser fint ut - och inga fler undantag med tratten... (kände mig som ett litet barn som får skäll av rektorn). Men de är helt underbara på vårt djursjukhus - vi behövde inte betala nåt för att vi kom, "Äh, shit happens" sa veterinären när vi ville betala. Så underbara!


Hemma igen spenderade jag och D dagen med att kolla på den gamla serien "Dårfinkar och Dönickar". Helt grym! Har inte sett den sen jag var typ 10, men den håller fortfarande. Mindes direkt hur jag var kär i Isak :) Nu kände jag inte riktigt samma känslor, men söt va han allt!


Känner mig just nu lite som en dårfink - och tittar man på vårt hem just nu så skulle vi nog klassas som det direkt. Vi har täckt golvet i lägenheten med mattor, allt för att D inte ska kunna halka. Så, äkta orientmattor blandas med svart latexmatta från ICA och blå kinamatta med vit badrumsmatta... Fast, även om det verkligen ser för j-ligt ut så är det faktiskt ganska skönt... Lite som IKEA:s slogan "Länge leve mångfalden!" - hemma hos oss finns alla stilar representerade. (Fast vid orange plastsoffa går faktiskt även min gräns ändå!)

fredag 7 november 2008

Ledig dag - möle dag






Kändes helt overkligt att vara ledig idag, har ändå hållt igång i 11 dagar nu... Natten var toff, D hatar sin tratt och hade svårt att komma till ro. Vi var ute ett par gånger i natt när hon väckte mig, men mest tror jag det handlade om att hon inte kunde sova. Fast det tog hon igen idag på förmiddagen :) Efter "långpromenad" = ända till parkeringen och tillbaka, så sov hon från kvart över åtta till halv två. Vi låg nos mot nos på ett duntäcke i nästan två timmar, det var Q-time!

Hon har vid ett par tillfällen idag vilat på sin skadade sida, men det tog lång tid och mycket ansträngning - det fattar man ju, både att vila på ett 15 cm långt ärr samt att hon vill göra det, klart att det är jobbigt att ligga på samma sida hela tiden.

D visar tydligt att hon har ont, även om man inte märker det särskilt mycket på hennes beteende. Hon står i långa stunder och har svårt att lägga sig. Till slut idag tog vi till "kongen" (=gummipyramid som man kan gömma köttbullar i), då la hon sig äntligen och kunde vila lite. Hon är en fighter och kämpar så hela tiden! Fortfarande, trots sitt tillstånd, är hon noga med att det SKA faktiskt INTE vara nån annan hund på HENNES gata! Det ser vi som ett friskhetstecken :)

Idag har vi haft mer besök av både farbror A och dagisfröken H, känns så skönt att hon beter sig som vanligt och blir lika glad som alltid av att se dem! Sen att de hade godis, gosedjur och och pipleksaker med sig gjorde ju inte saken sämre hälsar D ;)

Snart dags för tratten igen... Hoppas på lite mer sömn inatt, inte för min del, men för hennes - hon behöver den.

torsdag 6 november 2008

Äntligen hemma!


Nu har världens finaste D kommit hem! Världens bästa veterinär ringde mig idag på jobbet vid lunch och sa att vi kunde få hämta henne på eftermiddagen. Jag har nog aldrig blivit så glad i hela mitt liv! Så vid tre stod vi utanför djursjukhuset - spända men glada. Vi satt med E, vår veterinär, en stund och hon förklarade hur operationen gått till, visade en modell på protesen, visade röntgenbilderna och förklarade hur D hade mått de här dagarna. Hon hade ätit lite köttbullar, men annars visat tydligt att hon var ledsen och ville hem. Mattes going..

Sen kom hon äntligen! När sköterskan kom in med henne började både jag och F nästan gråta. Hon var ju rakad från mitten av magen, upp på ryggen och bakåt och ner hela högerbenet. Hon har ett ärr över höften, bandage på ett framben där droppet har suttit och lite blodfläckar kvar. Ändå var hon, som alltid, glad - hon är otrolig! D hoppade på tre ben fram till oss där vi satt på golvet och gav oss nog 1000 pussar var! Hon pep och tjöt och viftade med hela bakdelen - det märktes verkligen att hon saknat oss också. Sedan gav E oss lite instruktioner om vad som gäller nu den närmaste tiden: vila, lugn och ro, inget springande/hoppande/lekande och försiktiga promenader ca 20 min totalt per dag. Hon kommer naturligtvis att få smärtstillande och antibiotika - och massor av godis!

Nu har vi varit hemma några timmar. D är sig själv - det första hon gjorde var att hämta sin kanin, lägga den på mattan, hämta ett ben att äta. Sen gick hon och drack och åt mat, sen har hon mest sovit. Mormor, farmor och favorit A har varit här med presenter och mattor - vi ska täcka golven för att hon inte ska kunna halka. Så nu ser det ut som ett zigenarläger på gården :) Vi har även tagit en första försiktig promenad och det gick lite ostadigt men ändå bra. Nu ligger hon på mitt duntäcke i vardagsrummet och stensover :) Imorgon är jag hemma med henne hela dagen så klart - då ska vi kolla på film och äta praliner!

Mattes finaste - älskar dig mest! Det här ska vi klara tillsammans!

tisdag 4 november 2008

Världens finaste - tänker på dig varje sekund!


Nu är operationen klar och det har gått bra. Hon har väldigt ont sa veterinären och måste stanna några dagar, förhoppningvis får vi hem henne torsdag eller fredag.

Det har varit en lång dag - har försökt jobba mycket för att slippa oroa mig, men det har funkat sådär. Känns så skönt nu att veta att det är klart. Nu är det bara resten kvar... Men vi håller tummarna för att allt fortsätter bra!

Mattes finaste finaste - skynda dig att bli frisk! Imorgon ska vi åka och handla massor av godis och presenter till dig! Det får man alltid när man har varit på sjukhus :)

måndag 3 november 2008

D-day


Nu är det nära... Har aldrig varit så här nervös och orolig i hela mitt liv..

Tack för alla ord - de betyder så otroligt mycket! Även om jag inte har kunnat visa det...

Imorgon håller vi tummarna för D! Mattes finaste, du betyder allt, alltid.. Älskar dig så det gör ont..

torsdag 30 oktober 2008

Jag visste det!


Oj oj oj så kul jag har på jobbet just nu! Det händer så mycket saker att det känns som jag knappt hinner komma dit på morgonen innan jag ska gå hem igen. Är ju iochförsig lite stressad eftersom det är otroligt mycket att göra, men det är bara roligt och dessutom slipper man tänka på en massa annat.. Dagen idag har bestått av: intervju (som alltid), introutbildning, rehabsamtal, schemaläggning, planering av aktiviteter och ganska tufft samtal med en medarbetare - men det behövdes!

Min mamma har alltid sagt att när jag och lillebror A var små så försvarade hon oss som en lejonhona om nån var dum mot oss. Idag kände jag samma sak. Har en ny kille på min avdelning, världens gulligaste och den mest ödmjuka 22 åring jag träffat. Han har precis lärt sig ett nytt arbetsmoment, som varit en utmaning för honom, men som han nu tycker är jättekul. Så kommer han in till mig idag och berättar att han har fått KRITIK för detta! Då kände jag riktigt hur hornen växte - kom inte här och gå på min personal! Kan bara säga att chefen som hade gett feedbacken fick sig en ganska bra genomkörare, han tänker nog till innan han går på nån igen :)

Annars hinns det ju med en hel del roligt på jobbet också - det är en otrolig fördel att vara närmsta kollega med nån som är en riktigt bra vän! Vi har storslagna planer för våra avdelningar... Jag fick idag en länk via mail till ett test som svarade på vilken kändis man skulle passa bäst ihop med. Detta sattes naturligtvis överst på agendan direkt! Och som jag trodde, den kändis som jag passar allra bäst ihop med är Mikael Persbrandt! Det var ju i och för sig ingen överraskning för mig - har alltid känt att vi skulle klaffa bra :) Undrar dock om om han skulle få fram samma svar om han gjorde testet "vilken anonym, lätt neurotiskt tjej 25 + skulle du passa bäst ihop med?". Fast det spelar faktiskt mindre roll, jag har redan hittat mannen i mitt liv. Sorry Micke...

onsdag 29 oktober 2008

Vardagslyx :)


Idag är den äntligen här! Nya nummret av Lantliv. Jag älskar känslan av att dra av plasen (ärvt från mamma) och krypa upp i soffan med en stor kopp te och läsa. Det är så fantastiskt fina bilder och mysiga miljöer, jag hade kunnat flytta in i alla husen direkt! (Förutom kanske den lilla jaktstugan utan el och vatten med hårda träbänkar att sitta på...) Konstigt ändå att man inte tröttnar på tidningen, de flesta nummer ser nämligen ganska lika ut. Alla innehåller reportage med stora, gamla fina hus, oftast i trä och med vit och lantlig inredning. Här kommer en liten lektion i hur ALLA Lantliv ser ut / hur du inreder för att få riktig lantlig känsla.


Obligatoriskt är: plankgolv (gärna såpat eller vitmålat), stor veranda (alltid gamla fönster med spröjs), korg- och rotting möbler (antingen vita eller med filt/fårskinn i), vita gamla trämöbler (sådär lite lagom nötta), takkrona/fotogenlampa (ingen elektricitet här inte), linnetextilier (oftast från Himla), gamla krukor och burkar (text utanpå som berättar vad det är i), korgar eller kistor på golvet (fyllda till bredden med matchande kuddar och plädar), stort vitt lantkök (obligatoriskt med gammal spis och slagbord), öppna hyllor i köket (fulla med fint - och svindyrt - porslin), stort vitrinskåp (gärna ärvt eller "fyndat" på antikaffär), minst en kökssoffa (garanterat obekväm i verkligheten), ljusstakar i silver (helst olika, men som ändå passar ihop), stort vardagsrum med öppen spis eller kakelugn (stor och generös vit soffgrupp), gammaldags fågelbur (alltid utan fågel i), malplacerad stege (till exempel i hallen med en vit linneklänning hängande på), badkar med fötter (duschdraperi är inget alternativ), stor säng med vita textilier och gammaldags överkast (minimum 20 kuddar), helt orealistiska möblemang utomhus (vad sägs om hel soffgrupp med textilier), mamma som sitter uppkrupen i en stor fotölj eller gungstol (alltid med tekopp, bok och slarvig håruppsättning), pappa i moderiktiga jakt-landet kläder på förstukvisten/verandan (gevär, ett knä på nästa trappsteg och colgate-smile), gulliga barn med ovanliga namn som bakar i köket (och tydligen inte har några leksaker framme, nånsin..) hund som vilar framför öppna spisen (alltid nån retriver, jack russel eller jakthund).


Kom just på en sak... Beskrev just mitt eget DRÖMHUS och det jag hoppas är min FRAMTID.. oops.. Tror jag ska önska mig en ny prenumeration i julklapp detta året med ;)

tisdag 28 oktober 2008

Det är tuffa tider, för en del...


Idag har varit en bra dag på jobbet. Känner att jag har fått gjort mycket och börjar känna att personalsituationen blir bättre. Har introutbildning med två nya tjejer imorgon och på fredag, sen är det vidareutbildning på måndag och sen praktik i nästa vecka - ready to fly i samband med D:s operation och att jag behöver vara hemma. Känns gott att vissa saker ljusnar just nu..

Har haft myskväll med M och gulliga gulliga O idag, verkligen välbehövligt! Mest för mig tror jag men lyckades sno ihop lite middag till min fina vän iallafall - tack för att du finns! Ditt stöd betyder så mycket, det vet du.. Lilla O var mycket ledsen idag, dumma dumma mage! Hoppas lilltjejen snart blir bättre!

Är inte bara D:s operation som e jobbig just nu. Har flera i min närhet just nu som har det tufft och som inte alls mår bra. Vet inte hur jag ska kunna stötta, och har också svårt att hitta min roll i det. Svårt också att veta vad jag känner eller tycker - det finns ju alltid två sidor av ett mynt.. Vet inte om jag säger för mycket eller för lite, om jag borde säga vissa saker eller låta bli, om jag förväntas göra nåt eller inte och framför allt vet jag inte hur i helvete detta ska lösa sig så att det kommer nån vinnare i ur detta. Just nu är det lite nattsvart - just nu känner jag mig som en förlorare. Men det kommer bättre dagar, det vet jag - hoppas bara att de jag bryr mig så mycket om också vet det.

måndag 27 oktober 2008

Mattes finaste


Nu börjar det på allvar kännas i magen att dagen O som i Operation närmar sig med stormsteg. Känns sådär faktiskt... Det är ju såklart skönt att veta att det äntligen ska bli av så man slipper den här väntan, men samtidigt är jag så j-a nervös. Tänker alla möjliga tankar om hur det ska bli, allt som kan gå fel, om allt går bra hur blir det då? Vet att det är för hennes bästa och det enda alternativ vi har, men lätt är det inte...

Sen är det så jobbigt att inte veta så mycket. Jag känner inte att jag har koll på vad som händer när jag har lämnat henne på morgonen, eller hur hon kommer ha det under sina dagar där. Vet inte om hon kommer ha jätteont, om hon kommer vara rädd och känna att jag har övergivit henne.. Hon skulle bara veta att hon kommer finnas i mina tankar varje sekund tills jag får hämta hem henne. Vill inte ens tänka tanken att jag inte kommer få hem henne igen... men ibland kommer det bara...

Otroligt frustrerande också att inte veta hur det blir med försäkringsbolaget. Varför ska allt vara så omständigt?! Fattar de inte att det är tillräckligt ändå? Skulle bara vilja ha klart, hur mycket de ersätter totalt - är det både för operationen eller även för de besök vi har haft tidigare? Hur tänker de sig att vi ska betala? Ska vi betala allt först och så ersätter de oss sen, eller? Har en olustig känsla över detta, kan inte hjälpa det...

Mattes finaste ligger just nu och sover inne hos husse, lyckligt ovetande om vad som ska hända. Försöker att inte förmedla nåt till henne, tror att hon fattar mer än vad vi kan tänka oss. Lilla fina D, om allt går bra ska du få lunga och köttbullar varje dag! Matte älskar dig

söndag 26 oktober 2008

Gud vad jag skulle passa på Änglagård!


Har nu kommit hem efter mysig helg hos farfar! Vi har som vanligt ätit mycket god mat och druckit gott vin ute i stugan och denna helgen med det mysiga tillbehöret att vinden fullkomligt skrek runt knutarna medan vi hade en härlig brasa tänd inne :) Den obligatoriska promenaden kring drömgården har naturligtvis hunnits med, och när vi passerade utanför med bilen på fredag kväll så fantiserade jag och F kring hur det skulle vara att komma hem dit. Vi föreställde oss nåt sånt här: (B=betjänt, för det måste man ha om man bor på stor gård :))

B: Välkomna hem!
Vi: Tack, det har varit en ansträngande dag. Vad blir det till middag?

B: Jag pratade precis med köket och de meddelar att det blir rådjurssadel med kantarellsås.

Vi: Låter härligt! Låt oss bara fräscha upp oss inför middagen.

B: Naturligtvis mitt herrskap. Önskar ni att ta en drink före middagen som vanligt?

Vi: Det vore trevligt!

B: Då ordnar jag med Dry Martini i biblioteket, passar det herrskapet om 10 minuter?

Vi: Det blir utomordentligt. Hur har arbetet gått idag?

B: Alldeles strålande! Två av korna har kalvat och hela södra fältet är slaget.

Vi: Utmärkt, är allt förberett för att kungen och silvia kommer imorgon?

B: Naturligtvis, allt är klart för jakten och middagen imorgon, de 50 gästerna kommer vid lunch.

Vi: Perfekt, då ska vi ta och gå upp och göra oss klara för middagen.

B: Angenämt, då väntar vi herrskapet ner om cirka 10 minuter.

Tänk vilket liv :)

För övrigt i helgen, förutom att låtsas vara godsägare, när vi egentligen bor i en tvåa på 55 kvm, har vi hjälpt farfar i hans nya lägenhet. Det blev naturligtvis en sväng till IKEA igår för att köpa säng, garderob och annat småplock. Det kommer bli så fint när allt är klart! Dock kan man ju lita på att inte alla delar finns i paketen, utan fick beställa en sats med skruvar och muttrar via kundservice - morr...

D har varit arbetsledare som vanligt. Det är märkligt det där, undrar vem som har mest pli på vem... Ibland känns det verkligen som att hon tittar på oss och tänker "Gud, så korkade ni är, ska man verkligen behöva göra allting själv?!" Men eftersom hon har sin husse lindad kring ena tassen så blir det oftast som hon vill, oavsett vad vi vill... Kanske bäst för familjefriden ;)

onsdag 22 oktober 2008

Klona eller anställa Robinson Robban...


Usch, idag har varit riktig ont i magen dag på jobbet. Jag är ansvarig på jobbet för all bemanning på våra avdelningar, något som jag vanligtvis tycker är väldigt roligt och utmanande - men NU när vi knappt har någon att bemanna med så känns det inte så kul.. Undrar seriöst hur fort forskningen om kloning går fram - skulle man kunna fixa det på en vecka?!

Blir ju inte bättre av när man inser att många som sökt tjänster är riktiga SKOLPSKOTT! Det värsta är nog när personer man redan haft en gång på intervju och därefter tackat vänligt men bestämt nej till, söker en gång till! Jag har lust att säga "Ursäkta, men var jag otydlig på något sätt förra gången?!" Detta har nämligen hänt nu. En kille, J, var på intervju hos mig i våras inför sommaren - och efter den var jag väldigt tydlig med Tack, men nej tack. Personen, J, pratar med överdriven (falsk?!) stockholmsdialekt, kråmar sig som en 14 årig tjej fast han är ca 30, äääääääälskar att träna (säg det på stockholmska), fattar inte att på en intervju så är det inte han som ställer frågorna utan ger sina svar (hmm, ska kanske tipsa honom om Jeopardy för att komma i rätt stämning), tror nog själv att han egentligen skulle passa bäst som varuhuschef direkt och har en tendens att fullständigt och hela tiden komma ifrån ämnet. Denna gången funderar jag på att ge feedbacken: "ALDRIG I HELVETE!!! INTE ENS OM DU VAR DEN SISTA MÄNNISKAN PÅ JORDEN!" undrar om det skulle vara tydligt nog :)

Jag vet inte vad det är med sån där överdriven stockholmsdialekt som gör att vi på västkusten går igång på alla fyra. Troligtvis för att så fort vi hör det där omissigenkänneliga ljudet så tänker vi typ - rik, självupptagen och ser ner på andra. Är detta nåt vi föds med att göra?! Har stockholmska blivit substitut för oss istället för hundskall som hos stenåldersmänniskorna - alltså framkalla stark ångest?! För när J så mycket som öppnade munnen kände jag för att hoppa ut genom fönstret..

Ps. vill bara säga att det finns ett stort undantag, och det är barndomsvännen J:s sambo F - han är grym hur mycket stockholmare han än är :)

måndag 20 oktober 2008

Nu kan jag säga "Nja, jag brukar gå ut en del" om nån frågar vad jag gör på fritiden...


Oj då vad länge sen det var jag skrev nu! Har faktiskt haft fullt upp i snart en vecka. Torsdagen startade med jobba 10 timmar i 180 km/h för att följas av vinkväll med bästa vännen S. Det blev som vanligt mycket vin, många cigg och flera stora väldsproblem som inte bara behandlades utan också många fick ett svar ;) Jag tror inte jag vet nåt radarpar i världen som är mer lösningsfokuserade än jag och S - så alla politiker: ge oss svälten, klasskillnaderna och finanskrisen som hemtenta så fixar vi en 3-stegs lösning åt er! Vi känner också många gånger när vi sitter tillsammans och löser alla dessa problem att vi nog faktiskt är lite bättre än alla andra :) (den känslan infinner sig oftast efter 01:00...) Två vovvar tittade på oss med skepsicm..

Fredagen fortsatte i rafflande fart med att shoppa födelsedagspresent till lillebror A som fyllde år i helgen. Blev därför en utflykt till ett stort varuhus strax söder om stan för att inhandla möbler till hans nya lya (rum.. hemma hos mamma.. lillebror är 22 år...) Kvällen var supermysig tillsammans med familjen och släkt med massa god mat - som alltid hos min mamma ;)

Lördagen spenderades med övernattande släkt och allt från städdag och täcka båten till handla mat stod på agendan. Guud så härligt det är att komma upp i tid när man är ledig och verkligen känna att man gör nånting av dagen! Not... Men nu kommer vi till det riktigt otroliga: jag var ute på krogen på kvällen! Jo, det är sant (jag har stämpeln fortfarande som bevis, även om det är svårare att duscha), ända från eftermiddagen då förfesten inleddes till klockan KVART I TRE var det riktigt partaj! Vi hade ordnat överraskningsfest för två kollegor och kidnappade dessa, med ögonbindel och playboy-bunny kostymer :) Så jäkla lyckat! Varför gör man inte såna hyss oftare??

Dock var ju inte kvällen bara underbar... Naturligtvis fanns det folk ute på stan som betedde sig som as, det konstiga var bara att de som var värst var de som faktiskt hade betalt för det - alltså krogvakter. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ DEM?!! De hoppade på minst 5 gäster, som visst betedde sig lite stökigt, men absolut ingenting som motiverade det övervåld som vakterna tog till. När de sen har tryckt upp nån liten 19-åring mot väggen och bänt upp hans armar så han skriker av smärta, så går de därifrån med ett uttryck i ansiktet som påminner om en 2 åring som har bajsat ner sig! De ser stolta och kaxiga ut! Med tanke på mitt förra ämne, så skulle jag verkligen vilja veta hur deras anställningsintervju sett ut och vilka meriter som gjorde att de fick jobbet. Kanske typ: 1. Har du blivit mobbad som barn? - JA = kanon 2. Gillar du att slåss? - JA =herregud du är verkligen välutbildad 3. Känner du att det är viktigt att ha makt eftersom du(och din...) är så liten som människa att du ständigt måste hävda dig? - JA = du får jobbet!

Fast jag fattar varför jag inte är ute så mycket längre , det är ju för f-n svindyrt! 1000 spänn går ju lätt på middag lite vin och taxi. Nej, tacka vet jag landet - där kan man leka med kottar och det är helt gratis :)

onsdag 15 oktober 2008

Jakten på de rätta medarbetarna


Då var ännu en lång dag på jobbet slut, men idag har jourandet inte varit betungande alls. Inte en enda "jobbig" kund faktiskt. Har därför kunnat ägna största delen av dagen åt det som står högt upp på agendan just nu - rekrytering. Vi har många vakanta tjänster just nu vilket gör att tiden för att bemanna tar väldigt mycket mer tid än det brukar. Så dagarna fylls med telefonsamtal, intervjuer, referenstagning och avstämningar. Känns dock som vi har lyckats med våra annonser för vissa sökanden är riktigt bra!

Det som är lite farligt med att intervjua är att man så lätt faller in i "liking-träsket" dvs jag tycker om kandidater som påminner om mig själv. Alltså, när en sökande, vi kallar henne Emma, säger att på fritiden är det bästa hon vet att vara med sin hund som hon prioriterar högst - känner jag ju en viss likhet... I samma mening hör jag mig själv säga "Det är viktigt att vi eftersträvar att få olika personligheter i gruppen för att främja dynamik och tankesätt, förresten tyckte jag Emma var en riktig toppentjej!" När jag sen ska motivera för mina kollegor VAD det var som var så fantastiskt bra med just Emma så blir det lite tomt på argument.. "Men hallå! Hon har ju HUND!" = en riktigt kanonmedarbetare, det känner jag redan nu!

En annan sak, varför säljer företag saker som ingen kan vilja ha?! Såg en skrikorange skinnsoffa i en affär and I couldn´t help but wonder: Vem ska köpa den? Okej att inte alla soffor behövder vara bruna, vita eller svarta - det skulle ju vara som en glassaffär med bara smakerna jordgubb, choklad och vanilj. Och ja, jag fattar att den glassaffär som BÅDE säljer dessa smaker OCH en hel massa andra som polka, nougat och rom russin (vem under 65 gillar den smaken??) säljer mer än det andra glasstället, TROTS att de fortfarande säljer MEST jordgubb, choklad och vanilj. Men då kommer min fråga, appropå den skrikorange skinnsoffan, vem skulle köpa en glass som smakar räkor-ostbågar-maräng?!! Nej, just det ;)

tisdag 14 oktober 2008

Bowling - ett härligt spel!


Har precis kommit hem efter en mysig "utekväll" med jobbet (alltså har man varit på lokal...) Startade kvällen med att bowla - det är verkligen inte min grej! Jag var sämst. Men eftersom jag inte alls är en tävlingsmänniska så spelade det ju ABSOLUT ingen roll, det viktigaste är ju att man har roligt (den som uppfann det uttrycket har nog aldrig vunnit nåt och troligtvis sedan utbildat sig till mellanstadielärare). Seriöst, hur svårt ska det vara att träffa 10 flaskor med ett klot?! Säg att spelet hade varit: tråkig fest + värdelöst sällskap + du flippar på nån von Lidl person som uttalar sig om orättvisor i samhället + 10 Orrefors Intermezzoglas på bordet + du blir förbannad och ska markera din ståndpunkt genom att kasta servetten och storma ut = inte f-n hade ett enda glas varit helt! Men men, det gick nog inte så bra pga att mina främsta talanger och erfarenheter kom ju inte riktigt till sin rätt : 1. det var ju ingen lagidrott (jag spelade faktiskt handboll nästan en hel termin när jag var 9 år) och 2. det var ju ingen bollsport (klotsport har jag aldrig hört talas om).

Sedan bar det vidare till myckethippinnekrogilinné, utsökt vin, fantastisk mat och angenämt sällskap (uttalas genom att dra bak tungan mot gommen och tänk på en citron). Tapas är verkligen nåt som är helt otroligt gott! Dock undrar jag hur man lyckas bli såå mätt när det ser ut att vara såå lite mat. Måste komma ihåg till nästa gång att 3 rätter räcker!

Imorgon är det 9-21 igen som gäller och gissa vad, it´s JOUR-TIME! Undrar om alla de vassaste knivarna i lådan har stämt träff imorgon igen - återkommer. Nu är det natti natti :)

PS. varför tar man ett litet skutt innan man skjuter iväg klotet? Det ser verkligen jättelöjligt ut. Borde förmodligen ha tittat på bilden ovan lite mer noggrannt innan ikväll, istället såg jag nog ut som en blandning mellan Kajsa Bergqvists första steg inför höjdhoppet och en häst som inser att hindret ÄR för högt...

måndag 13 oktober 2008

Tänk att hur mycket plats man har hänger ihop med hur mycket kläder man har!


Har idag spenderat största delen av min lediga dag med att röja i garderoben. Eftersom vår lägenhet är 55 kvm + 0 kvm källare/vind/förråd är det alltså lite trångt. Tänkte avhjälpa detta idag genom att RENSA. Och bra gick det, hela 4 blåa IKEA-kassar fick jag ihop. Att det kunde bli så mycket beror främst på: jag har arbetskläder på jobbet och sen hundkläder när jag kommer hem och går ut med D och sen mölekläder i soffan. Tillfället att ha "vanliga" kläder kommer därför ganska sällan... Sen är det det där med att garderoben gör nåt mycket märkligt med kläderna som får till resultat att de är mycket mindre när man plockar ut dem än när man la in dem... Nu har vi alltså mycket mera plats helt plötsligt än förut - måste ju bara betyda en sak.. DAGS ATT SHOPPA :)

Har även hunnit med långpromenad med hundarna tillsammans med H, jättemysigt! Dock är min vän på bristningsgränsen just nu gällande sin unghund. Han är just nu en terrorist av kaliber att snart komma med i Al Quidas "Swatteam". Allt är roligt att bita sönder, hundar ska skällas på, matte ska nästan puttas ur sängen och dålig mage är ett tecken på manlighet. Om inte E snart bättrar sig så hotar matte med att lägga ut honom för 1 kr på Blocket... Promenaden gick idag lugnt och stilla eftersom H har skaffat halti till båda hundarna (halti= grimma som du fäster kopplet i). Fast jag tror att jag känner min vän så väl att jag vet baktanken - inte bara att få dem att dra mindre utan också att de ser farligare ut och därför får H vara ifred för barn :)

Nu ska jag lägga mig och be F fortsätta sin kurs om aktier och sparande - jag satsar på VG såklart! Sedan ska jag hålla en kurs för honom, kursbok - se bild (författare: sambons farfar...)

söndag 12 oktober 2008

Godis!




Idag på jobbet bjuder vi alla anställda på godis eftersom:
1. Vi bygger om hela j-a butiken och alla kunder är så j-a förbannade för att INGET finns!
2. Vi har flyttat ut en del av sortimentet i ett tält under tiden vi bygger om - och där finns ingen värme...
Frågan jag ställer mig är naturligtvis: På vilket sätt får lite godis 1.våra kunder att bli trevligare? eller 2. det att bli varmare i tältet? Vore det kanske inte bättre att istället vara tydliga mot kunderna att vi just nu bygger om (istället för att X just nu förnyas - allt för dig som kund!) och att köpa in varma kläder och fixa värmen?? Men det är ju bara min tanke...

Men det är väl så, godis är kittet för allt. Det har jag i alla fall hört av de som har barn och jag som har hund kan ju säga att det gäller även för de flesta 4-benta. (Detta gäller dock inte min fina D som igår fick både beröm och godis för att äta upp leverpastejen på tallriken...)

En annan reflektion jag har gjort gällande godis är följande: Hur blir gott godis äckligt godis på vägen från affären hem till soffan? Jag menar såhär, JAG står i affären och får VÄLJA ut precis det godis som jag VILL HA för att jag tycker det är GOTT. Jag betalar och åker hem, häller upp godiset i en skål och sätter mig i soffan. Sedan börjar jag med att äta de godaste godisarna, när de är slut fortsätter jag med de goda godisarna och till slut är det bara de äckliga godisarna kvar - som jag egentligen inte vill ha, men äter för att de finns där. Hur är denna förvandling möjlig?! Denna magi ligger faktiskt i samma klass som Varför äter torktumlaren strumpor? och Hur kan garderoben krympa kläderna? Dessa livets stora frågor...

Over and out

fredag 10 oktober 2008

Sådan herre sådan hund


Var hos veterinären igår med D och för en gångs skull gick det såå bra! Knölen på sidan var inget farligt alls och hennes vänster öra var helt friskt och i höger öra fanns det lite bakterier som ska skickas på analys så att de inte är elakartade - kan riskera operationen. Fick igår också datum för hennes höftledsoperation, den 4 november är det Extreme Makeover på D! Håller nu alla tummar och tår som går för att det ska gå hur bra som helst! Mattes finaste :)

I väntrummet hos veterinären kan man ofta observera mycket roliga saker - bland annat att uttrycket "sådan herre sådan hund" stämmer oftare än man tror. Igår var det tre ekipage förutom jag och D som satt och väntade. Ett äldre par som hela tiden satt och tjatade och gnällde på varandra, vad hade de för hundar? Jo, två små Lhasa Apso (bjäbbiga småhundar med rosetter i "luggen"). En grov kvinna i 40-års åldern med tydlig Göteborgsdialekt (typiskt Högsbo-pack), hon hade såklart en överviktig svart labrador. En kvinna i 50-års åldern, oklanderligt klädd och med mycket uppåtnäsa (typisk von Lidl Hovås-kärring), med sin svarta storpudel. (Undrar om hon vet att armén i USA har använt just storpudel till att jaga desertörer, eftersom de inte bara jagar efter och fångar in - utan också dödar...) Så om man inte har nåt bättre för sig så kan man ju alltid slå ihjäl några timmar på en veterinärklinik, fast allra roligast får man om man besöker en hundutställning :)

onsdag 8 oktober 2008

"Hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete" (varför har aldrig den formeln vunnit Nobelpriset?!)


Känner mig mycket Desperate Housewives-ig! Har nu tillbringat största delen av mina två lediga dagar med att städa köket - det var ingen rolig upplevelse kan jag säga. Ett litet tips till er som nu blir inspirerade att göra detsamma: se till att ni har bra grejer hemma, disktrasa + allrengöring är inte kittet om man inte vill förstöra varenda nagel man har.

Undrar lite hur man tänker när man gör vissa saker, till exempel hur ska man få bort skiten som hamnar innanför knapparna på spisen? Försöker man få bort allt så slutar det med att man istället puttar in det mesta inunder. Att sen försöka städa alls när man har en svart hund som verkar fälla ca 1 miljon hårstrån per dag är kanske helt omöjligt, det spelar ingen roll hur man gör..

Åkte i alla fall till Rusta idag för att vara väl förberedd inför nästa gång andan faller på (lär väl ta minst ett år men men) bara för att upptäcka att man inte bara blir arg och frustrerad av att städa utan också ruinerad. 550 kr kostar det att köpa en basic städ utrustning! 550 kr! Fatta hur många toppar från H&M det är! För att inte tala om hur många Jenka det är, 1100 st! I alla fall om det inte har varit nån prisstegring på Jenka sen jag var sisådär 10 år :)

Imorgon är det jobb igen och sen iväg till veterinären med D, ska kolla öron och en misstänkt knöl på sidan. Intalar mig själv att allt kommer gå jättebra, hoppas hoppas..

söndag 5 oktober 2008

Käringön - hummerfiske


Vilken toppenhelg! Har varit på Käringön och bara haft det så gott. Allra mest underbart var det ju såklart att få träffa mina finaste igen efter en hel vecka utan dem, hua hua det vill man inte göra om snart igen. Märkte det nu denna veckan de var borta hur otroligt tomt det blir. Ingen som bryr sig om när man kommer hem eller ens om man kommer hem, vilket leder till att man kan ju jobba nästan hur mycket som helst...

Helgen dock har varit mycket relaxande, och det är inte dåligt att kunna säga det när man umgåtts med Gottfrid och Ivar hela helgen. För trots att vi alla är ganska pensionärsaktiga av oss, så har ju de den mycket märkliga åkomman att aldrig kunna sitta still. Om det inte fiskas hummer så finns det ju SÅ mycket annat man kan göra, som att skrapahelabodenfördetbehövsjugörasprecisjustnu eller fingårunthelaönminstfemgångeromdagen eller röjauthelavindenfördetliggerjusåmycketskitdärochhoppsandåvarvijutvugnaatteldaoxå eller sträckkollapåbläckfiskenkanskesisådärfyrasäsongersammanlagtrunttrettitimmar... Själv har jag KOPPLAT AV, innebärande mysiga promenader, spännande hummerfiske, frossande hummerätande och sovmorgon (det där sista ordet betyder, för er som är som F och A, att sova länge utan att ställa klocka och utan att man måste gå upp så fort man vaknar).

Veckan som kommer är en härlig blandning av 4 dagar som funktionsansvarig och 2 dagar ledigt, ja ni som var observanta och petiga - det saknas en dag.. Ska försöka spendera lite Q-time med vänner, behöver tjejsnack efter en hel helg med samtalsämnen om P4, fiske och bilar :)

Over and out

tisdag 23 september 2008

Joura på jobbet (uttala med stark betoning på o:et så kommer du nära sanningen)



Har precis avslutat ännu en underbar 9-21 dag på jobbet, idag som jour. Att vara jour på mitt jobb innebär, enligt beskrivning till medarbetarna: "Jouren ringer du i kundfrågor som varken du eller någon annan kan lösa". Meaning "Den som får ta all skit, alla arga kunder och alla svåra beslut". Idag har i och för sig varit en lugn jourdag, men några stjärnskott dyker alltid upp det kan man vara säker på!


Första tillfället kom strax före lunch, precis då när man ska störa mig... En medarbetare ringde och bad mig komma ner till kassalinjen, eftersom en kund var helt vansinnig. Anledningen var att vi inte hade NÅGRA kassor öppna. När jag då pekar och visar att det är ju 4 kassor öppna så skriker han tillbaka "Jaa! Men det är ju för f-n bara såna där som man måste scanna själv!" Jag försöker hålla mig lugn (trots nu högt kurrande) och pekar igen och visar att det är ju 2 självscanningkassor och 2 vanliga kassor öppna. "Och hur i helvete ska jag kunna se det??!!!", gormar han tillbaka. "Ja, du (nu börjar tålamodet tryta), om du ser vilka skyltar som är tända så visar de att kassan är öppen..." . "Du står här och säger att jag är dum?!!", nu är han högröd i ansiktet. "Nej, absolut inte (bara totalt hjärndöd), jag försöker bara hjälpa till", säger jag och ler (ha ha). Då ställer han sig nära, och väser fram "Subba!", så savlien stänker. Det jag kände för att säga var "Var DET det värsta du kunde komma på!", istället fortsatte jag och le och sa bara, "jag tror att kassa 5 blir bäst för dig, där är det dessutom ingen kö nu" ;)


Mätt och belåten forsatte så dan, men innan fikat var det dags igen (de är duktiga på att fånga en precis i rätt tillfälle..). En medarbetare i informationen ringde och sa att han hade sett en ung tjej gå in med en hund (det är inte tillåtet med hundar). Jag älgar dit så fort jag kan, vill ju inte att de ljusa frallorna ska hinna ta slut, och ser tjejen (ca 20 år, poppigt klädd - säger man poppigt - och med en dvärgpincher i famnen) precis när hon kommer upp till övre plan. När jag kommer fram låter konversationen så här:


Jag: Ursäkta mig, men det är inte tillåtet att ha hundar här inne.
Hon: Ahh mä, det här är ju liksom en liten hund! (ser helt oförstående på mig
Jag: Jo fast, DET spelar ju ingen roll (börjar ana oråd).

Hon: Ahh mä, jag har ju honom I väskan. (ser om möjligt ännu mer oförstående ut)

Jag: Ja, men det spelar fortfarande ingen roll. Hundar är inte tillåtna här, tyvärr.

Hon: Ahh mä (välutvecklat ordförråd), varför har ni en bild på en hund på ingången då?!

Jag: Ja, det är en skylt som visar att det är tillåtet att ha ledarhund med sig in.
Hon: Jaha! Men han ÄR FAKTISKT en ledarhund! (triumferande)

Jag: Nej det tror jag inte, ledarhundar måste ha särskild utrustning på sig. (rosa polo gills inte)

Hon: Aha, (ser nu ut som en guldfisk), så jag måste alltså lämna honom utanför?!

Jag: Du får göra som du vill, men du får inte ha hunden här.

Hon: (medan hon försvinner ner för trappan) Ha, det tycker jag faktiskt är JÄTTETASKIGT!

Buu huu, tänker jag för mig själv, men minns snabbt frallorna och skyndar mot fikan.

Precis vid stängning kommer så nästa prövning - en tant (nämner ingen ålder) står och verkligen skriker i kassan för att hennes 2 handdukar gått in för 99 kr när det ska vara 69 kr! (Detta är ju, som alla förstår, ett stort världsproblem som kräver att bli helt vansinnig för.) Efter att ha tagit reda på alla fakta så visade det sig att 99 kr VAR rätt pris då 69 kr VAR ett erbjudande vi hade förra veckan. "Men naturligtvis kan du få handdukarna för 69 kr ändå, vi gör ett undantag för dig", säger jag eftersom jag inser fiendens uthållighet och gärna vill komma hem före midnatt. Då blir hon istället arg för det! "Hur ska alla andra kunder kunna veta att de får rätt pris?!" gapar hon på. (Jo, människor KAN bli vansinniga för allt, särkilt 30 kr.) "Men, det var ju rätt pris, men vi gör ett undantag för DIG så att du ska bli NÖJD". Då fortsätter människan skrika! Fast då är faktiskt mitt tålamod slut och jag säger att nu har vi stängt så antingen tar hon handdukarna nu eller så gör vi en retur och tar tillbaka dem. Hon forsätter gapa hela vägen ut genom utgången, men då, när jag vänder mig om upptäcker jag det fina - hon har glömt sina betalda handdukar i kassan! Mohahahaa! ibland är livet rättvist ;)

En helt vanlig jourdag på jobbet alltså... Antar att jag borde prova 5 stegs metoden på bilden - verkar ungefär som att handla på 421 :)

fredag 19 september 2008

Varför?!


Helt underbart att hitta en lista som sätter fingret på precis så där som man själv undrar! Läs och begrunda :)


Varför?


  • Varför är det så svårt att stava till dyslektiker?

  • Varför är ordet förkortning så långt?

  • Varför finns bokstaven S i ordet läspa?

  • Varför skruvar man ner volymen på bilstereon när man inte riktigt hittar?

  • Varför stavas inte palindrom så att det blir samma ord baklänges?

  • Varför trycker man hårdare på fjärrkontrollen när batteriet håller på att ta slut?

  • Varför heter det rusningstrafik när alla kör som långsammast?

  • Varför kallas det biljard när det bara är femton bollar på bordet?

  • Varför heter det hungerstrejk när det borde heta matstrejk?

  • Varför finns det bara ett konkurrensverk?

Komplettera gärna listan!

onsdag 17 september 2008

Ledig dag med bästa vänner och bebisar


Har spenderat en hel dag med bästa vännena S och M, och deras bebisar B och O (B något hårigare än O). Helt underbart med promenad, fika och shopping ! Kära vännen S har precis fått hem sin B efter många års väntan, och som de flesta nyblivna hundägarna känner hon ett visst mått av frustration, oro och total lycka. Tror dock inte att det finns så mycket att vara orolig över, B skötte sig utmärkt - det kan dock bero på att hans matte är proffessor i ämnet HUND.


Världens coolaste mamma är såklart bästa vännen M som galant klarar allt utan minsta antydan till osäkerhet. Den tjejen är gjord för att få barn! Allt är såå naturligt för henne, till skillnad från en själv som bara lilla O så mycket som piper undrar vilken del av hennes värld som nu håller på att gå under... Fast om M är världens bästa mamma så är nog i och för sig O den snällaste lilla unge som finns. Hon har galant klarat provet i shopping - 3 timmar i lika många butiker. Det har inte våra kära pojkar F och D gjort än, och då är O 5 veckor mot deras dryga 25 år (eller närmare 30..)


Tack underbara S och M för att ni finns i mitt liv! Bättre tjejer får man leta efter! Love you


tisdag 16 september 2008

Middag med stort P - Päron, Pension och Prat


Har precis haft middag för underbara extraföräldrarna J & A (japp, definitivt fjäsk) samt pappa A. Så himla mysigt att ses en vanlig tisdag och bara umgås och inse att ens familjer funkar så bra ihop.


Naturligtvis stod en hel del allvarliga (=vuxna) saker på agendan, exempelvis pensionssparande. Ämnet är ungefär lika dubbelmoraliskt som USA:s inställning till sex - det gäller att börja för tidigt för att inte vara för sent ute - enligt dem som är inne... Själv sparar jag inte en krona långsiktigt, men kortsiktigt är jag en hejare :) Just nu går så klart alla pengar till operation av D så att mattes finaste blir bra igen.


En annan sak, vad är det som bestämmer vilka samtalsämnen som tas upp under en middag? Jag, som vissa anser pratar en del, kan ju lätt komma på ämnen om tystnaden blir påtaglig, men som ikväll när allt bara flyter - vad kommer det ifrån? Vi diskuterade ju allt från hummerfiske, eget företag, muskler, aktier, fårmage, kvalitetstid, sport och hundar (kan ha haft en del i det...) Oavsett sällskap så lär man sig alltid nåt, vare sig man vill eller inte... - så älsklingen F, slutsatsen är att det är dags att börja pensionsspara, innan det är försent!


(fast innan dess testar vi Kina-idén tycker jag :))