fredag 7 november 2008

Ledig dag - möle dag






Kändes helt overkligt att vara ledig idag, har ändå hållt igång i 11 dagar nu... Natten var toff, D hatar sin tratt och hade svårt att komma till ro. Vi var ute ett par gånger i natt när hon väckte mig, men mest tror jag det handlade om att hon inte kunde sova. Fast det tog hon igen idag på förmiddagen :) Efter "långpromenad" = ända till parkeringen och tillbaka, så sov hon från kvart över åtta till halv två. Vi låg nos mot nos på ett duntäcke i nästan två timmar, det var Q-time!

Hon har vid ett par tillfällen idag vilat på sin skadade sida, men det tog lång tid och mycket ansträngning - det fattar man ju, både att vila på ett 15 cm långt ärr samt att hon vill göra det, klart att det är jobbigt att ligga på samma sida hela tiden.

D visar tydligt att hon har ont, även om man inte märker det särskilt mycket på hennes beteende. Hon står i långa stunder och har svårt att lägga sig. Till slut idag tog vi till "kongen" (=gummipyramid som man kan gömma köttbullar i), då la hon sig äntligen och kunde vila lite. Hon är en fighter och kämpar så hela tiden! Fortfarande, trots sitt tillstånd, är hon noga med att det SKA faktiskt INTE vara nån annan hund på HENNES gata! Det ser vi som ett friskhetstecken :)

Idag har vi haft mer besök av både farbror A och dagisfröken H, känns så skönt att hon beter sig som vanligt och blir lika glad som alltid av att se dem! Sen att de hade godis, gosedjur och och pipleksaker med sig gjorde ju inte saken sämre hälsar D ;)

Snart dags för tratten igen... Hoppas på lite mer sömn inatt, inte för min del, men för hennes - hon behöver den.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Härligt att hon fajtas! Det är rätt. Ett tips för att slippa tratten är att köpa en barnpyjamas på HM i lämplig storlek typ 110 för Diva och klipp hål för svansen. Hon kan inte slicka på såret men får ro runt huvudet och kan ligga som vanligt. De hatar den till att börja med men föredrar den framför tratten. Funkade fint på Selma när hela magen var ett jätteärr.

Fanny har för övrigt fått sitt första blåmärke. Så går det när man står upp och släpper taget....
Puss

Anonym sa...

kram